Resultat1
Visar1till3 av6
Acetylerat trä är en typ av modifierat trä som framställs genom tyckimpregnering med kemikalien ättiksyraanhydrid. Behandlingen förändrar träets egenskaper och används för att förbättra beständighet och dimensionsstabilitet.
Altandäck är en utvändig gång- eller vistelseyta av trä som byggs ovan mark. Den består vanligtvis av trall som monteras på en bärande underkonstruktion.
Ett altandäck utsätts ofta för regn, smuts och återkommande uppfuktning, vilket gör materialval, avrinning och möjlighet till upptorkning viktiga för hur länge konstruktionen fungerar.
EEn anmälan är ett skriftligt underlag till byggnadsnämnden som kan krävas även när en åtgärd inte behöver bygglov. En anmälan kan behövas för att kommunen ska kunna pröva vissa frågor innan arbetet får börja.
En anmälan är alltså inte samma sak som bygglov. En åtgärd kan vara lovfri men ändå kräva anmälan och i vissa fall startbesked innan den påbörjas. (boverket.se)
Användningsklass enligt EN 335 beskriver hur trä och träbaserade produkter exponeras för biologiska angrepp beroende på var och hur de används. Klassen utgår från användningsmiljön, till exempel om träet används ovan mark, i oskyddat läge eller i markkontakt.
Användningsklassen beskriver alltså hur utsatt träet är i praktiken. Den används tillsammans med träskyddsklass och annan produktinformation för att bedöma vilken träprodukt som är lämplig i olika miljöer.
Användningsklass 3.1, UC3.1, är en klass enligt EN 335 för trä ovan mark i yttre miljöer med begränsad uppfuktning. Det gäller trä som används utomhus men i ett delvis skyddat läge.
Klassen används för att skilja sådana miljöer från mer utsatta ovanmarkskonstruktioner där träet blir blött oftare eller under längre tid.
Användningsklass 3.2, UC3.2, är en klass enligt EN 335 för trä ovan mark i oskyddat läge med återkommande eller långvarig uppfuktning. Det gäller trä som utsätts direkt för väder, nederbörd och fukt.
Klassen är vanlig för många utomhuskonstruktioner ovan mark där träet inte har markkontakt men ändå belastas hårt av fukt över tid.
Användningsklass 4, UC4, är en klass enligt EN 335 för trä i markkontakt, sötvatten eller andra miljöer med hög och långvarig fuktbelastning. Det är en mer utsatt användning än ovanmarksklasserna.
Klassen används för trädelar som utsätts för så mycket fukt att högre krav ställs på beständighet, träskydd och rätt produktval.
Användningsklass 5, UC5, är användningsklassen för trä i havsvatten och andra mycket krävande marina miljöer. Klassen används där trä utsätts för särskilt hög biologisk och fuktmässig belastning.
UC5 gäller främst specialiserade marina träkonstruktioner och är normalt inte aktuell för vanliga byggprojekt i trädgård eller vid hus.
Avfallsdeklaration är ett produktspecifikt underlag som används som stöd för korrekt sortering och hantering när en träprodukt blir avfall. Den gäller den enskilda produkt som deklarationen avser.
Avfallsdeklarationen används tillsammans med annan produktinformation för att underlätta rätt bedömning och rätt hantering i avfallsledet.
Avfallshantering av trä handlar om att klassificera, sortera och lämna materialet rätt när det inte längre ska användas. För träskyddsbehandlat trä är produktinformation och identifierbarhet viktiga för att rätt hantering ska kunna bedömas.
Avfallshantering skiljer sig från återbruk. Material som inte längre ska användas vidare behöver sorteras och hanteras enligt gällande regler och lokala anvisningar.
Avfallsklassificering innebär att fastställa vilken klassificering som gäller för ett visst avfall. Bedömningen utgår från hur avfallet har uppstått, vad det innehåller och vilken produktinformation som finns för materialet.
Avfallsklassificeringen ligger till grund för hur avfallet ska sorteras och hanteras vidare.
Avrinning och ventilation beskriver hur en konstruktion leder bort vatten och samtidigt ger träet luft så att det kan torka upp. Båda delarna påverkar hur länge trä håller i utomhusmiljö.
Bristande avrinning eller ventilation gör att fukt lätt blir kvar i träet och ökar risken för långvarig uppfuktning i utsatta delar.
Balk är en bärande byggdel som tar upp böjande laster och för dem vidare mellan upplag eller stöd. I träkonstruktioner kan balkar tillverkas av konstruktionsvirke, limträ eller andra träbaserade produkter beroende på last, spännvidd och användning.
Bearbetning av trä är kapning, borrning, håltagning eller andra ingrepp som förändrar virket och skapar nya ytor eller detaljer. Bearbetade ytor kan få andra egenskaper än fabrikstillverkade ytor och behöver därför bedömas utifrån användning och exponering.
Beständighetsklass beskriver ett träslags motståndskraft mot biologisk nedbrytning enligt EN 350. Klassen används främst som jämförelsemått mellan träslag och avser kärnvedens naturliga beständighet.
EN 350 anges beständighetsklasserna som Durability Class, förkortat DC. Klasserna skrivs DC1–DC5.
Klasserna betyder i korthet:
Om kärnved och splintved inte kan särskiljas ska bedömningen göras försiktigt, eftersom splintved normalt betraktas som inte beständig om inte särskilda data finns.
Beständigt trä är trä med motståndskraft mot biologisk nedbrytning. Beständigheten kan vara naturlig, genom träets egna egenskaper, eller tillförd genom träskyddsbehandling eller trämodifiering.
Biologiska skadegörare är organismer som kan angripa trä och påverka dess utseende, beständighet eller funktion. Till gruppen hör bland annat rötsvampar, mögel, träförstörande insekter och marina träskadegörare.
Brukstid beskriver den tid en träprodukt eller konstruktion kan förväntas fungera för sin avsedda användning. Den påverkas av materialval, konstruktion, fuktbelastning, användning och underhåll.
Bygglov är ett tillstånd från kommunen som kan krävas innan vissa byggåtgärder får utföras. Om en åtgärd är lovpliktig får den normalt inte påbörjas innan byggnadsnämnden har prövat frågan. (Boverket.se)
Byggnadstekniskt träskydd betyder att konstruktionen utformas så att risken för långvarig uppfuktning minskar. Det handlar till exempel om avrinning, luftning, upptorkning och att undvika fuktfällor i utsatta detaljer.
Begreppet kallas också ofta konstruktivt träskydd.
Bärläkt är en läkt som fungerar som bärande underlag för ett ytskikt eller en beklädnad. Den används där en byggdel behöver ett jämnt, ventilerat och infästningsbart underlag.
CCA är en äldre typ av träskyddsmedel som innehåller krom, koppar och arsenik. Det förekommer i äldre impregnerat trä och är främst relevant vid rivning, återbruk och avfallshantering.
CE-märkning visar att en byggprodukt som omfattas av en harmoniserad europeisk standard har deklarerats enligt gemensamma regler inom EU. Märkningen hör ihop med en prestandadeklaration och är inte ett allmänt kvalitetsmärke.
CE-märkt konstruktionsvirke är konstruktionsvirke som CE-märkts enligt gällande harmoniserad standard och åtföljs av en prestandadeklaration. Begreppet används för bärande virke där dokumenterade egenskaper behöver kunna kontrolleras.
Dimensionsbundenhet beskriver sambandet mellan vanliga dimensioner i standardsortimentet och vilken träskyddsklass impregnerat virke normalt säljs i. Begreppet används som praktisk sortimentsregel i handeln och behöver alltid stämmas av mot produktens märkning och avsedda användning.
Dokumentation i projektet är underlag som visar vilken produkt som har använts, när den köptes och vilken tillverkare eller träskyddsklass den har. Dokumentationen kan vara viktig för spårbarhet, garanti, framtida underhåll, återbruk och avfallshantering.
Dubbelfasspont är en profilerad ytterpanelbräda med dubbelfasspontprofil. Den används som utvändig beklädnad ovan mark och ger ett annat uttryck än enkelfasspont.
Enkelfasspont är en profilerad ytterpanelbräda med fasspontprofil. Den används som utvändig beklädnad ovan mark och är en vanlig paneltyp i synliga träytor.
Exponeringsmiljö beskriver hur och hur mycket trä utsätts för fukt, väder, markkontakt och annan påverkan under användningstiden. Begreppet används för att skilja mellan olika typer av belastning i utomhusmiljö.
Fanérträ är ett konstruktionsmaterial av tunna fanerskikt som limmas samman. Den internationella benämningen är Laminated Veneer Lumber, LVL, och materialet används främst i bärande delar där låg vikt och hög hållfasthet är viktiga. Dessa produkter är avsedda att användas innomhus i en torr miljö.
Farligt avfall är avfall som enligt reglerna ska klassificeras som farligt därför att det har farliga egenskaper eller innehåller ämnen som kräver särskild hantering. Det är en juridisk och miljömässig klassificering. (naturvardsverket.se)
Fuktbindande föremål eller material är sådant som håller kvar fukt mot träytan. Det kan till exempel vara jord, löv, växtlighet, smuts, organiskt material, mattor eller krukor som försvårar upptorkning.
Fuktdynamik beskriver hur trä tar upp, avger och omfördelar fukt över tid. Begreppet används när man vill förstå hur trä reagerar på växlande klimat och hur det påverkar rörelser, upptorkning och beständighet.
Fuktkvot före inbyggnad är en uppgift om hur torrt virket behöver vara innan det byggs in eller täcks över. En vanlig riktlinje är att fuktkvoten bör vara högst cirka 18 procent så att fukt inte byggs in i konstruktionen.
Furfurylerat trä är modifierat trä som behandlats med furfurylalkohol. Behandlingen används för att förbättra beständighet och dimensionsstabilitet jämfört med obehandlat trä.
Furu är ett vanligt träslag i nordiskt byggande och den råvara som används i många impregnerade träprodukter för utomhusbruk. Träslagets egenskaper gör det centralt i många utomhuskonstruktioner.
Gran är ett vanligt träslag i byggprodukter som panel, läkt och andra delar ovan mark. I utomhusmiljö behöver gran användas i rätt läge och med rätt detaljlösning för att fungera väl över tid.
Husbock är en träförstörande insekt som kan orsaka omfattande skador i träkonstruktioner. Angreppet sker när larverna gnager gångar i virket under lång tid.
Hästmyra är en stor myra som kan orsaka skador i träkonstruktioner genom att bygga bon i trä. Den lever inte av träet, men kan försvaga konstruktionen genom gångar och bohåligheter.
Högtryckstvätt är en rengöringsmetod där vatten sprutas med högt tryck mot en yta. På träytor utomhus behöver metoden användas varsamt eftersom för hård stråle skadar träets yta.
Importerade varor är träprodukter som förs in till Sverige från ett annat land. För impregnerade träprodukter är det viktigt att märkning, produktinformation, träskyddsklass och annan dokumentation går att kontrollera på samma sätt som för andra produkter på marknaden.
Impregnerat trä är trä som industriellt har behandlats med träskyddsmedel för att få bättre beständighet mot biologisk nedbrytning i fuktutsatta miljöer. Behandlingen används för att göra träet mer lämpligt i användningar där obehandlat trä annars riskerar att brytas ner snabbare.
I lagtext och vissa tekniska sammanhang används också benämningen träskyddsbehandlat trä.
Impregneringscylinder är det tryckkärl där trä behandlas med träskyddsmedel under kontrollerade industriella förhållanden. I cylindern sker vakuum- och tryckfaser som gör att träskyddsmedlet förs in i träet enligt den process som används för produkten.
Infästningar och beslag är skruv, spik, bultar, beslag och andra metalldelar som används för att sammanfoga trä eller fästa det mot andra byggdelar. Korrosionshärdighet beskriver hur väl sådana delar tål fukt, väder och kemisk påverkan utan att rosta eller brytas ned.
Installationskvalitet beskriver hur väl en produkt eller konstruktion har monterats och utförts i praktiken. Begreppet används för att skilja mellan materialets egenskaper och hur resultatet faktiskt påverkas av utförandet på plats.
Inträngningsklass enligt EN 351-1 beskriver hur djupt ett träskyddsmedel eller en modifiering har trängt in i träet, framför allt i splintveden. Klassen används tillsammans med träskyddsklass och användningsklass för att beskriva hur en träprodukt är anpassad för sin avsedda användning.
Inträngningsklass 1, NP1, är en klass enligt EN 351-1 som innebär att träskyddsmedlet inte behöver ha inträngt i splintveden. Klassen används för vissa specialiserade träprodukter där kraven skiljer sig från vanliga utomhuskonstruktioner.
Inträngningsklass 3, NP3, är en klass enligt EN 351-1 som innebär att träskyddet har trängt in till en viss angiven nivå i splintveden, men inte genom hela splintveden. Klassen används för vissa specialiserade träprodukter ovan mark.
Inträngningsklass 5, NP5, är en klass enligt EN 351-1 som innebär full inträngning i splintveden. Klassen används för träprodukter som ska fungera i mer utsatta miljöer där högre krav ställs på beständighet och träskydd.
Konstruktionsvirke är virke som används i bärande eller stödjande delar av en byggnad eller konstruktion. Det omfattar till exempel reglar, bjälkar och andra delar som ska ta upp last och bidra till att konstruktionen fungerar som helhet.
Konstruktivt träskydd är en annan benämning för byggnadstekniskt träskydd.
Kontakt med aluminium är en materialfråga som blir viktig när aluminium används tillsammans med impregnerat trä eller andra metallkomponenter i utomhusmiljö. Vissa materialkombinationer kan öka risken för korrosion eller andra problem i anslutningen mellan materialen.
Kopparbaserade träskydd är träskyddsmedel där koppar är en viktig verksam beståndsdel. De används i moderna impregneringssystem för att förbättra träets beständighet mot biologisk nedbrytning i fuktutsatta miljöer.
Korrosion i metallfästdon är nedbrytning eller angrepp på skruv, spik, beslag eller andra metalldelar som används i en träkonstruktion. Risken påverkas bland annat av fukt, materialval, ytbehandling och vilken typ av trä eller träskyddsbehandling som metalldelen används tillsammans med.
Korslimmat trä, KL-trä, är en träprodukt som tillverkas av flera skikt av brädor eller lameller som limmas samman korsvis till stora skiv- eller planelement. Den korsvisa uppbyggnaden ger materialet god formstabilitet och bärförmåga i flera riktningar.
Kreosot är ett träskyddsmedel baserat på tjärdestillat som tidigare har använts i vissa tunga och mycket utsatta träprodukter. Ämnet är idag hårt reglerat och är främst relevant i äldre konstruktioner samt vid rivning, återbruk och avfallshantering.
Kvalitetskontroll är de kontroller och rutiner som används för att säkerställa att en produkt uppfyller fastställda krav, till exempel för träskyddsklass, märkning och dokumentation. Begreppet används både i tillverkning och i system för certifiering och kontroll.
Kärnfurutrall är trall tillverkad av kärnved från furu. Kärnved är den inre delen av stammen och har normalt bättre naturlig beständighet än splintved.
Kärnved är den inre delen av stammen. Hos vissa träslag har kärnveden andra egenskaper än den yttre delen, bland annat när det gäller färg, täthet och naturlig beständighet.
Lagring av impregnerat virke handlar om hur virket förvaras före montering så att det inte utsätts för onödig uppfuktning, smuts eller deformation. Virket bör lagras luftigt, skyddat och utan direkt kontakt med mark eller stående vatten.
Det här är viktigt därför att felaktig lagring kan ge problem redan innan bygget har börjat. Ett virke som blivit för vått, smutsigt eller skevt kan ge sämre resultat vid montering och i vissa fall påverka funktion och livslängd senare.
Limfog är ett skivmaterial av torkat, massivt trä. Skivan byggs upp av smalare trästavar som limmas samman till en plan och bearbetad träskiva.
Limfog används bland annat till bänkskivor, hyllplan och andra snickeridetaljer. Produkten hör till gruppen träbaserade skivor och skiljer sig från till exempel plywood genom att den består av sammanlimmade trästavar, inte fanerskikt.
Limträ är en träprodukt som tillverkas genom att trälameller limmas samman till större och starkare konstruktionsdelar. Träets fibrer ligger i produktens längdriktning, vilket gör limträ till ett utpräglat konstruktionsmaterial för balkar, pelare och andra bärande delar.
Limträ används både där konstruktionen ska bära stora laster och där man vill ha synliga trädelar med god formstabilitet. Materialet tillverkas industriellt under kontrollerade former och förekommer i allt från småhus till hallar, broar och andra större bärverk.
Lockläkt är en träprodukt som används tillsammans med panel för att täcka skarvar eller springor mellan brädor. Den förekommer ofta i fasadlösningar där panelens uppbyggnad ger både uttryck och funktion.
Lockläkt är alltså inte bara en smal läkt, utan en del av ett särskilt panelsystem där profil och placering påverkar hur fasaden fungerar, ventileras och ser ut.
Läkt är en smalare träprodukt som används som underlag, distans, stöd eller infästningsbärare i olika konstruktioner. Den spelar ofta en viktig roll i hur andra byggdelar monteras och ventileras.
Trots att läkt ofta är en mindre och mer anonym del av konstruktionen kan den vara avgörande för funktion, luftning och upptorkning. Därför behöver även läkt väljas och användas på rätt sätt.
Lärk är ett träslag som ofta nämns som ett alternativ i utomhusprojekt eftersom det brukar förknippas med en viss naturlig beständighet och ett tydligt visuellt uttryck. Det används därför ibland där man vill ha ett träslag utan impregnering men med ett mer naturligt utseende.
Samtidigt är det viktigt att inte överskatta vad träslaget klarar på egen hand. Även lärk måste användas i rätt miljö och i rätt konstruktion. Hur bra det fungerar beror alltså inte bara på träslaget, utan också på användningen och fuktbelastningen.
Lättbalk är en balkprodukt som används där man vill kombinera låg vikt med god bärförmåga. Den används ofta i bjälklag, tak och andra konstruktioner där det är en fördel att materialet är lätt att hantera men ändå klarar last på ett kontrollerat sätt.
Lättbalk skiljer sig från vanligt konstruktionsvirke och från massiva balkar genom sin uppbyggnad. Produkten används när konstruktionen ställer krav på både vikt, spännvidd och funktion.
Lättregel är en regelprodukt som används där låg vikt och effektiv materialanvändning är viktiga egenskaper. Den förekommer i träbaserade konstruktionslösningar där man vill bygga lätt men ändå med kontrollerad funktion.
Lättreglar används som en del av det bredare sortimentet av träprodukter och konstruktionselement. De skiljer sig från vanligt konstruktionsvirke genom att de väljs utifrån både funktion, uppbyggnad och vikt.
Marina borrare är organismer som angriper trä i havsvatten och andra marina miljöer. De kan snabbt bryta ner trä som används under vatten eller i särskilt utsatta kustnära konstruktioner.
Marina borrare är särskilt viktiga att känna till vid bryggor, pålar, kajkonstruktioner och andra trädelar i saltvatten. De hör till de mest krävande biologiska angreppen på trä och är en viktig orsak till att marina miljöer behandlas som en egen användningskategori.
Markkontakt betyder att trä står i direkt kontakt med mark eller används i en miljö som motsvarar markens höga och långvariga fuktbelastning. Det är en av de mest utsatta användningarna för trä utomhus.
När trä står i markkontakt utsätts det för helt andra krav än trä ovan mark. Därför måste både träskyddsklass, detaljutformning och långsiktig funktion bedömas extra noggrant i sådana delar av ett projekt.
Se även användningsklass 4 (UC4)
Marklov är ett lov som inom vissa områden kan krävas för markåtgärder som schaktning eller fyllning. Det handlar alltså inte om själva byggnaden eller konstruktionen, utan om förändringar av markens nivå eller utformning.
För den som bygger utomhus är marklov relevant därför att många projekt påverkar marken innan träkonstruktionen ens börjar byggas. Det gäller särskilt där nivåer ändras, där marken fylls upp eller där ingrepp i terrängen görs nära hus eller tomtgräns. (boverket.se)
Materialresistens beskriver hur väl ett trä eller en träprodukt står emot biologiska angrepp i den miljö där det används. Den påverkas bland annat av träets naturliga eller tillförda beständighet, hur mycket fukt det utsätts för och hur konstruktionen är utformad.
Mekanisk åverkan är fysisk skada på träet, till exempel slag, repor, hack, skrapning eller annan yttre påverkan som skadar materialet. Det skiljer sig från röta och andra biologiska angrepp eftersom skadan orsakas av belastning eller hantering, inte av fukt och mikroorganismer.
Mikroklimat beskriver den lokala miljön runt en viss byggdel, till exempel om den ligger i skugga, nära växtlighet, nära marken eller på en plats där fukt torkar långsamt. Två delar av samma konstruktion kan därför ha olika mikroklimat trots att de sitter nära varandra.
Det här hjälper användaren att förstå varför vissa delar åldras snabbare eller behöver mer tillsyn än andra. Mikroklimat är alltså ett sätt att se den verkliga belastningen, inte bara den allmänna miljön.
Miljöhandbok Träskyddsbehandlat virke är en vägledning som sammanfattar innehåll, krav, miljöfrågor och hantering för träskyddsbehandlat virke. Den används som fördjupningsmaterial när man vill förstå frågor om beständighet, lagstiftning, miljö och avfall mer i detalj.
https://traskyddsinstitutet.se/download/miljohandbok-traskyddsbehandlat-virke/
Mjukröta är en form av rötskada som orsakas av särskilda svampar och som bryter ner träets struktur när förhållandena är gynnsamma. Den räknas till de svampangrepp som kan orsaka verklig nedbrytning av trä, inte bara ytlig missfärgning.
Mjukröta nämns ofta tillsammans med brunröta och vitröta när olika typer av rötskador förklaras. Begreppet är användbart när man vill skilja mellan olika nedbrytningsmekanismer i trä.
Modifierat trä är trä som har förändrats genom en industriell process för att förbättra egenskaper som beständighet, dimensionsstabilitet eller motstånd mot fukt. Till skillnad från traditionell impregnering bygger modifiering på att träets materialegenskaper förändras, inte bara att ett träskyddsmedel tillförs.
I praktiken används modifierat trä som ett samlingsnamn för flera olika materialtyper. Vanliga exempel är acetylerat trä, furfurylerat trä och värmebehandlat trä. Begreppet är därför användbart när olika trallmaterial och alternativ till impregnerat trä ska jämföras.
Märklapp sitter på virkespaketet och är den märkning eller etikett som identifierar produkten och ger tillgång till viktig information som träskyddsklass, tillverkare och avsedd användning. Märklappen fungerar som en koppling mellan den fysiska produkten och dess dokumentation.
För användaren är märklappen eller tillhörande Produktinformationsblad viktig därför att den hjälper till att visa att rätt produkt köpts och använts. Om märklappen eller motsvarande information saknas blir det svårare att i efterhand veta exakt vad produkten var avsedd för.
Målning av NTR-virke betyder att impregnerat trä ytbehandlas med färg, lasyr eller annat lämpligt system. För att ytbehandlingen ska fungera bra behöver virket ha torkat tillräckligt och rätt produkt användas för den aktuella träytan och miljön.
Mögel och missfärgande svampar är svampar som växer på träets yta och orsakar missfärgning eller påväxt. De påverkar främst utseendet och är inte samma sak som röta.
Ytlig mögelpåväxt påverkar normalt inte hållfastheten, men den kan vara ett tecken på att träytan ofta är fuktig eller torkar långsamt. Sådan påväxt gör det därför lättare att upptäcka var konstruktionen eller miljön behöver ses över.
Trä av furu för användning i markkontakt, vid hög fuktbelastning eller i konstruktioner där konsekvensen av skada är stor, till exempel där inspektion eller utbyte är svårt eller där säkerheten ställer högre krav.
Exempel: konstruktionsvirke, stängsel, syll och trädgårdstimmer.
Användningsklass 4 (UC 4) – i markkontakt eller vid hög och långvarig fuktbelastning
Limträ av furu eller andra impregnerbara träslag för användning i markkontakt, vid hög fuktbelastning eller i andra krävande konstruktioner där hög integritet behövs under lång tid. Klassen används när limträ ska klara mer utsatta miljöer än vanlig ovanmarksanvändning.
Exempel: broar, pelare, balkar, stolpkonstruktioner och andra bärande delar i utsatta lägen.
Användningsklass 4 (UC4) – markkontakt eller annan hög och långvarig fuktbelastning.
Runt trä, främst av furu, för användning som stolpar i mark där lång funktionstid och hög säkerhet krävs. Klassen omfattar stolpar som används i tekniska och bärande miljöer där inspektion och utbyte ofta är svåra eller kostsamma.
Exempel: ledningsstolpar, elstolpar och andra stolpkonstruktioner i mark.
Användningsklass 4 (UC4) – markkontakt eller annan hög och långvarig fuktbelastning.
Trä av furu för användning ovan mark som utsätts för nederbörd, väta och återkommande uppfuktning. Klassen används i oskyddade utomhuskonstruktioner som kan inspekteras och underhållas.
Exempel: trall, plank, panel, läkt och vindskivor.
Användningsklass 3.2 (UC 3.2) – ovan mark, oskyddat läge, återkommande eller långvarig uppfuktning
Limträ av furu eller andra impregnerbara träslag för användning ovan mark i oskyddade lägen där träet utsätts för nederbörd, väta och återkommande uppfuktning. Klassen används när limträ behövs i konstruktioner där lång funktionstid krävs trots högre fuktbelastning.
Exempel: pelare, balkar, takstolar och andra bärande konstruktionselement ovan mark.
Användningsklass 3.2 (UC3.2) – ovan mark, oskyddat läge, återkommande eller långvarig uppfuktning.
Trä av furu för användning ovan mark i färdiga utvändiga snickerier där träet därefter skyddas genom ytbehandling eller annan färdig yta. Klassen används i mer skyddade lägen där biologiskt träskydd behövs, medan andra krav på produkten anges separat.
Exempel: fönster, ytterdörrar och andra utvändiga snickerikomponenter.
Användningsklass 3.1 (UC3.1) – ovan mark, delvis skyddat läge, begränsad uppfuktning.
Limträ av furu för användning ovan mark i utvändiga miljöer där det är skyddat mot väder eller endast utsätts för begränsad uppfuktning. Klassen omfattar produkter där träet normalt inte står helt oskyddat för regn.
Exempel: takstolar, pelare och andra bärande delar ovan mark i skyddade eller delvis skyddade lägen.
Anvaändningsklass 3.1 (UC 3.1) – ovan mark, skyddat eller delvis skyddat, begränsad uppfuktning
Trä av gran för användning ovan mark i utvändiga miljöer där det är skyddat mot väder eller endast utsätts för begränsad uppfuktning. Klassen omfattar produkter som normalt inte står helt oskyddade för regn under längre tid.
Omfattar endast utvändiga panelbrädor, vindskivor, vattbrädor, strö- och bärläkt samt spikläkt.
Användningsklass 3.1 (UC 3.1) – ovan mark, skyddat eller delvis skyddat, begränsad uppfuktning.
Trä av furu för användning i saltvatten och andra mycket krävande marina miljöer där särskilt hög beständighet krävs. Klassen används i konstruktioner där trä utsätts för havsvatten och marina organismer under lång tid.
Exempel: kajkonstruktioner, pålar, bryggor och andra marina träkonstruktioner i saltvatten.
Användningsklass 5 (UC5) – havsvatten och andra mycket krävande marina miljöer.
NTR-systemet är ett system för kvalitet, märkning och klassning av träskyddsbehandlat trä. Systemet används för att tydligt beskriva vilken träprodukt som är avsedd för vilken användning och vilken information som hör till produkten.
I praktiken gör NTR-systemet det lättare att koppla ihop produkt, träskyddsklass, märkning och produktinformation. Det hjälper till att skapa tydlighet från tillverkning och kontroll till val i bygghandel och användning i färdig konstruktion.
Naturlig beständighet (EN 350) beskriver träets egna motståndskraft mot biologiska angrepp, utan tillfört träskydd. I standarden EN 350 används begreppet för att sammanställa och klassa naturlig beständighet hos trä och vissa träbaserade material. Klassningen är i första hand ett jämförelsemått och ett stöd vid materialval, inte en garanti för livslängd i en viss konstruktion.
En viktig utgångspunkt i EN 350 är att beständighetsklasserna gäller kärnved, inte hela träprodukten. Splintved ska normalt betraktas som inte beständig, om det inte finns särskilda data som visar något annat.
Det betyder att naturlig beständighet ofta är ett teoretiskt mått på kärnvedens motståndskraft, medan verkliga träprodukter och virkesstycken sällan består av enbart kärnved. De innehåller ofta en blandning av kärnved och splintved, och då kan den praktiska beständigheten bli lägre än den klass som anges för kärnveden.
Enligt standarden ska bedömningen därför göras försiktigt när kärnved och splintved inte kan särskiljas. I sådana fall ska produkten bedömas enligt ett worst case-perspektiv, det vill säga som DC5 – inte beständig.
Otillåten användning betyder att en träprodukt används i en mer utsatt miljö eller på ett annat sätt än den är avsedd för. Ett vanligt exempel är att använda NTR AB i markkontakt, trots att produkten är avsedd för användning ovan mark.
Panel är en träprodukt som används som ytbeklädnad, till exempel på fasad eller andra synliga byggdelar ovan mark. Panel har ofta en tydlig visuell funktion men måste också fungera tekniskt i den miljö där den används.
När man väljer panel för utomhusbruk behöver man därför tänka på mer än utseendet. Träslag, ytbehandling, skydd mot väder och rätt användning spelar stor roll för hur länge panelen håller sig i gott skick.
Pelare är en bärande byggdel som i huvudsak tar upp vertikala laster och för dem vidare ned i konstruktionen eller grunden. Pelare kan utföras i olika material, men i träbyggande används de ofta i konstruktionsvirke eller limträ beroende på belastning, dimension och utformning.
Pelare förekommer i allt från enklare uteprojekt till mer avancerade bärande konstruktioner. Hur pelaren utformas, skyddas mot fukt och ansluts till andra byggdelar påverkar både funktion och livslängd.
Plank är en bredare träprodukt som används i till exempel plankväggar, skärmar, staket och andra synliga delar i utemiljö. När plank används utomhus behöver materialval, träskydd, montering och möjlighet till upptorkning anpassas till hur utsatt konstruktionen är.
Plywood är ett träbaserat skivmaterial uppbyggt av tunna faner som limmas samman i flera skikt. Skivans uppbyggnad gör att den kan vara styv och stark samtidigt som den går att såga och bearbeta i många former.
Plywood förekommer i flera kvaliteter och används i många sammanhang, till exempel i emballage, formbyggnad och olika typer av skivkonstruktioner.
Prestandadeklaration är ett dokument där tillverkaren redovisar en byggprodukts deklarerade egenskaper enligt den standard eller bedömning som gäller för produkten. Dokumentet hör ihop med CE-märkning och används för att visa vilka prestanda som tillverkaren ansvarar för att produkten har.
För träprodukter som omfattas av en harmoniserad standard är prestandadeklarationen en viktig del av produktinformationen. Den gör det lättare att kontrollera att rätt produkt används på rätt plats och att dokumentation finns sparad för senare kontroll, komplettering eller reklamation.
Produktinformationsbladet som hör till Märklappen för virket är den information som följer en träprodukt och beskriver till träskyddsklass, avsedd användning, begränsningar och annan viktig produktdata. Den hjälper användaren att förstå vad produkten är gjord för och hur den bör användas.
Det här är inte bara “extra information”, utan en viktig del av att kunna välja rätt produkt och använda den rätt. Produktinformation behövs också senare om du vill kunna visa vad som använts, komplettera ett bygge eller hantera frågor om garanti och spårbarhet.
En regel är en träprodukt som används som bärande eller stödjande del i en konstruktion. Den fungerar ofta som underlag eller stomme, till exempel under trall eller i andra delar som inte alltid syns men som är avgörande för funktionen.
Reglar är viktiga eftersom de bär upp andra delar av bygget. Därför måste de bedömas utifrån belastning, fuktmiljö, dimension och om de kommer att vara lätta eller svåra att byta ut senare.
Regelbunden inspektion betyder att en träkonstruktion kontrolleras återkommande för att upptäcka slitage, rörelser, skador, röta, halkrisk eller andra problem i tid. Det handlar inte om att leta fel i onödan, utan om att se hur konstruktionen utvecklas över tid.
För användaren är regelbunden inspektion ett sätt att minska risken för större problem senare. Små skador, lösa infästningar eller ställen där fukt blir kvar är ofta enklare att åtgärda tidigt än när problemen hunnit bli stora.
Rillad trall är trall med en rillad eller räfflad yta på ena sidan. Den förekommer som egen produkttyp i olika dimensioner och utföranden.
Rillad trall är fortfarande trall, men med en annan ytprofil än hyvlad trall. Profilen påverkar hur produkten beskrivs i sortiment och produktinformation, och kan också påverka utseende och hur ytan upplevs.
